Jag är ju ingen riktig talare så jag sätter mig ner igen

Festligt, jag och Max har ingenting  att göra, för vi var för sena till Musik Direkt och det regnar. Jävla Uppsala. Nej det är en fin stad, men jag tycker inte om regnet. Max läser allt jag skriver..
Ninas studentskiva igår var helt grym, bortsett från att kameran jag lånat inte funkade helt och hållet, jag fick blåsor på tårna och fick rödvin spillt på min vita klänning. Annars var det kung! Mycket alkohol för lite pengar, mycket glada människor och faktiskt flera som kom ihåg mig fast jag inte träffat dem på ett år om inte mer. Vi drog till Humlan först och började dricka vid halv fem, sen for vi vidare till Frans August där skivan skulle vara vid halv sex och där stannade vi också till klockan 02.30. Bortsett från att jag fick åka fram och tillbaka till Solna och hämta Ninas kamera då. Men det var inte så illa, jag pratade i telefon med Olivia nästan hela vägen och var jättearg, så hon fick muntra upp mig, hahaha. Max skrattar åt mig, han tycker troligen att jag är smått skum. Men det gör inget, för det tycker jag om honom också. Men det är ändå kul att vara här, mitt alternativ var typ att sitta hemma hos Nina som ett annat fån och läsa Georgia Nicholson tills jag börjar uttrycka mig som henne. Jag har trots allt börjat säga aladåber utan att ens tänka på det. Snart ingår väl styvtutt-väder och pinkavinka kontoret med i mitt ordföråd. Nu spårade jag lite.. Hur som helst, kul att vara i Uppsala, trevligt att träffa Max, det var några månader sen. Nu ligger han på sin säng och spelar gitarr, superfestligt, vi gör ingenting vettigt och har inga idéer heller. Tjoho.


Everything was ruined by the birds put to flight

Jag är så arg att jag vet inte vad jag ska göra av mig själv. Min kamera har slutat fungera bara sådär. Jag har varit på Hippo typ hela dagen och kollat på ponnyhopptävlingarna, och kameran fungerade bara fint precis innan jag for. När jag kom hem och ska ladda in bilderna så reagerar kameran inte över huvud taget. Det är så typiskt mitt liv att det finns inte. Det får inte bli föör bra, så nu när jag har jobb måste ju kameran paja. Som om det inte räcker med att jag är för gammal för att tävla ponny, och ens fortsätta i träningsgruppen, nej nej, jag får inte ha det för bra.
Just när jag ska resa bort dessutom..


Whoop the freakin' fantastic do!

Hej hej hallå, idag är jag glad för idag har jag fått jobb! Jag börjar den 1 juni och det är som kontaktperson och ledsagare åt en välkänd ume-kändis: Permo Mange. Eller Magnus då som blir det jag kommer kalla honom. Det är både genom socialtjänsten och kommunen (vet inte viken som är vilken) så jag vet inte vad jag kommer tjäna eller något, särskilt eftersom jag inte uppfattade hur många timmar jag ska jobba. Det är antingen 13h eller 23h/veckan, och jag räknade lite på det och det blir i alla fall 2400kr i månaden typ. FINT.
Annars har det varit en bra dag. Jag for faktiskt till skolan, och hade religion i tre timmar, haha. Eller ja, vi satt mest  i kaffan eller ute och chillade, men det var asnice. Jag har även köpt blå tråd som matchar banden och har börjat sy fast lite på kragen vilket betyder att sjömansklänningen snart är klar! Jag tycker den blir jättefin faktiskt, och det känns kul. Det som inte känns lika kul är att jag ska vara i Göteborg och Stockholm i åtta dagar och har bara 115kr. Askalas. måste nog ta ett lån av någon, vet bara inte vem... Jag kan inte direkt påstå att någon alls har särskilt mycket pengar. Weehoo. Men jag är glad ändå! Att hälsa på Fia, och Ninas studentskiva kommer bli awesome!


Just say I want you exactly like I used to

Idag blev en riktigt fin dag ändå. Så fort jag postat mitt förra inlägg så ringde Tove och frågade om jag tänkte fara ner till stan vilket jag då bestämde mig för att göra. Justerade min klänning lite (jag sydde en klänning igårkväll) och ringde Desirée i alla fall innan jag tog cykeln ner till stan. Det var så varmt och skönt ute! Helt underbart. Plus att jag bara såg två grustäckta snöhögar. Gräset börjar bli grönt och träden med, det är helt underbart!
Jag och Tove satte oss på kajen och efter en stund kom Axel och joinade oss. Vi satt där i flera timmar, huuuur skönt som helst. Sen drog vi en sväng och tittade på Toves blivande balkong. Vi kunde som inte gå in i huset. Vi gick också förbi Paradise Tattoo för Axel ville snacka priser innan vi gick in till stan för att jag skulle göra alla mina tusen ärenden. Jag köpte blåa band och en dragkedja till min sjömansklänning, men jag har ingen matchande sytråd så än kan jag inte sy fast banden. Jag försökte byta mitt halsband på H&M men det har visst inte kommit såhär långt norrut än. Tur att jag ska tillbaka till Stockholm så sent som nästa vecka då!
Dagens största var nog att både jag och Tove tecknade Halebop-abonnemang och ska få varsin ny fräsig Nokia! De hade specialerbjudande där de bjuder på månadsavgiften i 6 månader så vi behöver bara betala 150kr/mån för telefonen och det vi ringer för såklart. Dessutom fick vi gratis sms tills vi får åra telefoner och abonnemang! HAHA känn på den du. Synd bara att jag inte får min telefon innan Stockholm. Hade varit kul att kunna titta på film på tåget, smuGGG.


 

Good times for a change, see the luck I've had can make a good man turn bad

Igår var jag allmänt pepp och glad. Inga fånigheter som alltid annars. Jag sydde mig till och med en klänning bara för att jag kände för det. Den blev nästan helt klar dessutom. Så idag kommer mamma förbi vilket var trevligt, jag har inte träffat henne på över en vecka. Men när hon berättade att hon kommer vara borta på min student blev jag så sur att jag slängde ut henne. Men kan ni klandra mig? Hon VÄLJER att vara borta på min student, det är inget hon måste göra. Och som väl känt så kan minsta lilla förstöra min dag, och det där förstörde min dag. Och att vi inte ska åka på klassresa förstås. Jag är så jävla arg! Och jag ska tillbaka till Stockholm nästa helg men inte fan har jag nåågra pengar, och klänningen är inte klar för jag måste köpa band och en dragkedja. Kukhelvetes vad arg jag är. Dessutom kanske jag kan få ett jobb men jag är för sur för att palla ringa. What a nice way to ruin it all.


Vid sidan av vägen satt en man i ett hål, gömd i flera år

Jag har fortfarande ont i halsen och hostar en hel del, men jag tror ändå att jag är på bättringsvägen. Det har varit lite skönt att vara sjuk ändå, för ångesten över att jag aldrig gör något försvinner när man är sjuk. Då kan man ju hur som helst inte göra så mycket. Men nu måste jag faktiskt försöka göra något bra, jag blir så less på mig själv. Nej jag orkar inte ens skriva om det, jag blir bara mer deprimerad, hahaha.


Now you're standing in the doorway thinking "Why am I all alone?"

Mensvärk coming on, förkylningen blir sakta men säkert värre, svininfluensan är bekräftat i Sverige och någon kom på att det skulle vara roligt att sabba internet för alla. Snacka om bra tider. Dessutom är jag arbetslös och ful. Livet är bra fint ibland. Idag råkade jag även sova så länge att jag inte hann sjukanmäla mig vilket känns lite segt. Jag tänkte att jag för en gång skull ska läsa Da Vinci Koden eftersom alla säger att det är så himla bra, men sjävlklart hittar jag bara de andra tre böckerna han har skrivit. Jag har inte ens råd att köpa blått band att sy fast på min sjömansklänning till Ninas studentskiva. Där jag by the way kommer vara rätt trist i jämförelse med typ alla eftersom jag inte är särskilt påhittig. Jag har sett igenom alla One Tree Hill avsnitt och är förälskad i en person jag inte känner som bor i andra änden av det här landet. Snacka om en fantastisk tillvaro som alla säkert är jätteavundsjuka på. Och nej, jag är inte alls bitter...


People say our babies walking this town

Jag känner för att bara sätta mig och rada upp en massa fula ord. Jag känner bara en massa fula ord. Allt känns bara fult. Och inte kan jag stava heller. Fucking fantastic.
Idag har jag sett About A Boy, Cloverfield, Hopplära - Strömskolms Metoden, One Tre Hill, Skins och Pip Larssons. Ingemar kom och hämtade Ellen men jag måste ändå gå upp tidigt imorgon för att vi måste ringa till tingsrätten innan subban går och dricker kaffe i 14 år.
Jag hatar mitt liv men jag orkar inte göar något åt det. Jag orkar inte ens diska, pappa kommer bli pissed när han kommer hem. Tur att euroshopper chokladen fortfarande är billig. 5 maj och har redan skulder. Och låt oss inte glömma den där betalningsanmärkningen som bara kanske försvinner. Jag vet inte om kinesiologen räckte. Framtiden ser inte ljus ut.
Jag orkar fan inte ens skriva. Jag är för lat. Hurra.