Almost Pretty

Det här har varit en sugig dag. En av många i rad. Det märks inte på helgerna, men så fort det är vardag så blir det dåligt igen. Det är inte alltid riktigt lika dåligt, tisdagar och torsdagar är genrellt helt okej dagar eftersom jag har ridning på kvällen, det är måndag och onsdag som är värst. Fredag är så nära helgen att jag redan gett upp för veckan ändå. Jag tycker inte om att det aldrig blir bättre, det är samma jävla visa år efter år. Jag vet inte om jag är tacksam eller inte att jag kanske har en förklaring nu, det är inte lika mycket självhat som det var när jag trodde att det var fel på mig som person. Sitter det psyket kan man inte ta på sig skulden tycker jag. Men tänkt om det inte är fel på mig? Tänk om vi alla har fel och det inte alls är som vi tror? Då kommer jag bryta ihop totalt, haha. Hur som helst börjar det här bli riktigt löljligt och jag är så nervös för vad det kan orsaka. Om det går för långt och domino-effekten slår in vet jag inte var det kommer sluta, bara att det inte kommer sluta bra. Jag vet inte vad jag ska göra...
Till mindre deppiga grejer nu då. Jag köpte ju första The Sims-spelet på Röda Korset här om veckan och idag provade jag att installera det. Det gick hur bra som helst! Tyvärr, haha. Hur ska jag få något gjort över huvud taget när man kan hoppa mellan tv-serier och The Sims hela tiden? Självdisciplin, kan man köpa det?
Imorgon är det torsdag.
♥