Almost Pretty

Nu är det ju faktiskt vinter och tro det eller ej, jag hatar inte vintern i år! Inte än i alla fall, haha. Det har ju precis blivit vinter så nog kan jag hinna bli less, men just nu känns det faktiskt ganska mysigt. Det är ljusare, det är tystare och livet känns som vanligt. Om det beror på hockeyn, jobbet eller mitt nuvarande allmäntillstånd vet jag inte men skönt är det i alla fall! Helt ärligt börjar jag redan tänka lite "Ånej, snart är vintern slut! Då är hockeyn också det!" vilket är lite sjukt, men samtidigt kan jag trösta mig med att ungefär halva hockeysäsongen är faktiskt kvar så än behöver jag inte lida. Sen mår jag ju bra nu för tiden, jag är inte mitt bästa jag men mycket bättre än för 1,2,3 år sen! Att ha ett jobb som jag går till varje dag, och att jag inte behöver cykla dit hjälper säkert också, haha. Livet känns alltså väldigt bra just nu, om man bortser från att jag är varslad och fortfarande inte orkar göra mer än absolut növändigt i vardagen, men en sak i taget! Om ett år kanske jag är ett fitness- och neat freak, haha.

Jobbveckan som varit har gått väldigt snabbt på gott och ont, det är skönt när de långa eftermiddagspassen ändå känns hyfsat korta, men det är mindre roligt att för var dag som går så blir tiden till sista dagen allt mindre. Nu har jag bara 12 arbetsdagar kvar... Måndagen hade jag i alla fall rondering, alltså en lugn dag, sen var det någon dag vi jobbade på rätt bra även fast det var stopp på måleriet i flera timmar. Det hann aldrig riktigt märkas där jag var i alla fall. Det var en annan dag som också var ganska seg men jag minns inte varför, och så var det torsdagen då.. Lasern gick sönder 01.15 på natten och gick inte igång förrän precis innan vi började jobba 14.30 och då höll det ändå bara ett väldigt kort tag. Det var en del andra fel också och senare på kvällen gick lasern sönder igen så jag jobbade i princip bara mellan 18.00-21.30, haha. Fredagar är vi ju lediga på eftermiddagsveckorna så det blev en väldigt kort vecka med tanke på hur mycket man faktiskt jobbade. Nu till veckan blir det förmiddag och de lär ha bytt ut lasern i helgen så då rullar väl allt på som vanligt. Det jag hoppas på dock, efter att det gått så dåligt den här veckan, är att det med lite tur blir övertid både på fredag och söndag nästa vecka! De hade övertid igår men det var ju inte värt för oss eftersom vi fick betalt för att vara hemma under samma tidsperiod, men med tanke på vilket eftersläp vi har nu så kanske de gör om det nästa vecka och då kan man ju bara se det som en vanlig dag om man får jobba över från 11.00-14.30! Jag vet inte hur mycket vi ligger efter just nu men det är nog en hel del, så man kan ju alltid hoppas!

Idag har jag varit en snabbis på stan, köpt lite fler fina presentpapper och en tidig julklapp till mig själv bestående av 20 tuschpennor som jag brukade älska när jag var yngre! Jag har tänkt på dem ett tag nu när jag ändå tjänar lite bättre och att jag gärna vill ha såna igen. Jag köpte även en födelsedagspresent till Kicki som har födelsedagsfika imorgon, men det tänker jag inte skriva ut vad det är såklart, haha. Planen idag (eftersom hockeyn är inställd, buhu) är att städa och röja, det är long over due, och jag känner mig faktiskt ganska peppad just nu. Energifylld and what not. Dock måste jag äta något först, annars kommer inget bli gjort. Så ja.. Matlagningsdags!

♥

 

 

Jag fick en jättebra start på den här dagen genom att jag igårkväll glömde passerkortet och skåpnyckeln hemma, vilket jag så klart upptäckte först på plats, så Lisa och jag fick hoppa in i bilen igen och köra hem för att hämta det. Det roliga är att ni säkert tror att jag är ironisk, men jag var på jättedåligt humör innan men det där skrattade jag bara åt! Hade jag inte glömt kortet hemma hade jag nog fortsatt vara arg resten av natten faktiskt, haha. Jag blev inte jättesen som tur var, men istället blev jag "över" då alla var på jobbet så jag fick ställa mig som extra på fronten (vilket är något nytt vi har provat på den här veckan eftersom alla har envisats med att vara närvarande, haha) och efter rasten gick jag över som extra på golvbalken eftersom Danne bara jobbar halvtid. Det är ganska skönt att stå extra, och för mig kom det väldigt lägligt att det blev två dagar i rad (stod extra på ryggen igår) då jag har börjat få problem med handleden. Hur som helst så får man ju några sekunder extra att sitta varje gång eftersom man bara behöver göra varannan/hälften så mycket som om man stod på stationen själv och på den tiden satt jag minsann och pluggade körkortsteori! Jag känner mig jätteduktig, haha, läste typ 50 sidor inatt. Hur som helst så gick tiden jättefort när jag satt och läste hela tiden och plötsligt var det bara en timme kvar och den hade jag med Olof på balken så då fortsatte tiden att gå fort även om jag inte läste. Vips så hade hela natten gått och vi fick åka hem till långhelg!

Nöjd och glad kommer jag hem och äter glassfrukost (B&J!) innan jag går och lägger mig under mitt supergosiga duntäcke och somnar riktigt nöjd. Det varade dock inte allt för länge...

Klockan 11.03 ringer Kicki mig och jag blir självklart irriterad, hon vet ju att jag jobbat natt! Jag trycker bort henne och ser att jag fått ett sms från Lernia. "Du har fått ett mejl ang. personalinformation. VIKTIGT!" står det. Bra tänker jag, då läser jag det när jag vaknat på riktigt. Snart ringer hon igen och jag blir ännu mer irriterad, jag har ju mensvärk och försöker ju sova bort den! Jag trycker bort henne igen men ser att jag fått ett till sms, det är från Kicki och hon skriver "Har du sett/fått mailet om att du ska på möte på Volvo kl.12?". Ursäkta?! Jag kollar mailet och mycket riktigt ska vi som jobbat eftermiddag (slutade kl.00.00) och natt (slutade kl.05.48) befinna oss i aulan kl.12 för möte. URSÄKTA?! Med dåligt samvete i förtid ringer jag i min tur och väcker Lisa för att dela med mig av informationen och får som svar att Jonny har bilen så vi tar oss inte dit hur som helst. Klockan var då 11.21 så buss var inte heller ett alternativ. Jag ringde då upp Kicki och även om hon redan var på Volvo när mailet kom så var det inte glada miner på dagtidarna heller tydligen. Jag klandrar dem inte.

Kicki ringde upp när mötet var över och det var tydligen inte obligatoriskt, man får inte betalt för det och informationen de lämnade kommer också skickas ut via mail så att jag inte for gör alltså ingenting. Jag är dock sjukt irriterad för nu kan jag inte somna om och jag har sovit typ.. fyra timmar? KissLernia. Det är ju inte direkt så att jag inte redan vet att jag måste sluta!

Jaja, jag får väl se hur länge jag håller mig vaken innan ilskan rinner av mig och tröttheten kommer tillbaka, jag försöker se det positivt - jag får ju faktiskt se lite solljus idag! Dessutom är det helg nu, en bra sådan till råga på allt så ja. Det är väl bara att leva med det. Ikväll OCH på söndag är det hockey, Björklöven ligger just nu på en 5eplats i tabellen så det känns jätteroligt! Imorgon ska jag och pappa övningsköra för första gången och på söndag är det även ridning. Egentligen skulle jag även fått vara med på Lennart Lindelöw-träningen imorgon men jag tackade nej, jag fick inte en häst jag ville rida och det kändes inte värt att betala 450kr för det då. Men men, det blir nog en bra helg ändå, två hockeymatcher, ridning och långhelg, jag börjar inte förrän kl.14.30 på måndag, sjukt skönt! Sista asociala veckan.. Shit, snart är det över. Bara 16 arbetsdagar kvar...

♥

 

Lönedag, och en vacker sådan! Som jag sagt förut så tjänar jag oförskämt mycket pengar på Volvo och det är otroligt skönt, inte bara för att jag är materialist och älskar pengar (haha) utan för att mitt liv har varit väldigt knackigt väldigt länge, och då även ekonomiskt. Jag har gått konstant back i evigheter och nu, just idag, tror jag att jag har balanserat ut det allra värsta och livet känns inte riktigt lika tungt längre. Jag har lagt ut mer pengar på räkningar idag än vad jag fått på en hel månad någonsin innan jag började på Volvo och jag har till och med pengar kvar! Jag kan inte låta bli att sitta och titta på vad jag skulle kunna spendera dessa pengar på, haha, en ny telefon, mängder av kläder, kanske en resa till Gambia? Men jag ska faktiskt försöka vara vuxen och mogen och spara pengarna. Vem vet hur lång tid det tar innan jag får ett nytt jobb? Snart är det ett nytt år och två vändor ridning ska betalas igen och det är faktiskt inte så billigt. Det är dessutom något jag mer än gärna spenderar pengar på, att få komma till ridskolan, snosa på mjuka mular och få hoppa hinder med glada hästar är verkligen toppen! Det är väl egentligen också något att spara till - en egen häst - men det är svårt att spara till en häst när pengarna går till ridskolan, hahaha. Jaja, jag är nöjd just nu i alla fall, och med lite tur håller det i sig ett tag!

Igår var det ridning som sagt och jag fick faktiskt Mageno igen! Jag har redan ridit honom en vända på söndagar men jag klagar inte, han är helt klart en favorit! Det gick dock väääldigt dåligt, hahaha. Vi dressyrade och höll på med vertikalsluta, galoppfattning på rakt spår och volter men Mageno var helt otroligt spänd hela tiden så det gick inte alls särskilt bra. Ibland började jag rida lätt en stund och då lugnade han ner sig lite, men så fort jag satte mig ner blev hand spänd igen och det gick inte att ta honom i munnen alls. Jag tror faktiskt inte det har gått riktigt så illa förut, så även om man aldrig ska skylla på hästen så tror jag att det hade med hans dagsform att göra. Med lite tur får jag hoppa honom i hoppgruppen imorgon och då är ju den låga formen som tur är inte lika viktig, hahaha.

Idag har jag även bokat om min uppkörning! Jag gick in på körkortsportalen och nu fanns det tidigare tider, så jag har uppkörningen redan 7/1! Det är fortfarande nästa år, men åtta dagar tidigare än innan i alla fall! Jag får fortsätta att gå in och spana om det kommer fler tider, men det känns ändå rätt okej om det blir först i januari, det är inte jättelångt borta nu faktiskt! Och appropå det så ska jag nog plugga lite teori nu, skriver provet om två veckor idag!

♥

 

Ja, dörra torsdagen kom alltså det klara beslutet att treskiftet upphör tillsammans med året och 300 av de 380 Lerniakonsulter som är anställda på Volvo kommer att jobba sin sista dag 30/12. Jag är en av de 300. Jag kommer då även få sluta på Lernia, så jobbsökandet är nu i full gång! Tyvärr så är arbetsmarkanden väääldigt torr just nu, men med lite tur hittar jag något att sysselsätta mig med nästa år. Någon som vill anställa mig? Jag kan bl.a baka och bygga lastbilar! Hahaha. Jag kommer verkligen sakna Volvo, jag trivs väldigt bra med arbetstiderna och de jag jobbar med! Det är så himla härligt stämning tycker jag, det är så många man ser varje dag men inte direkt jobbar med eller känner, ändå säger man hej och hejdå när man möts i början och slutet av dagen. Sen är ju lönen inte direkt att klaga på, haha.

Förra helgen var jag en sväng på stan på dagen och sen gick jag och Kicki ut på kvällen. Det blev inte riktigt som planerat men jag hade trevligt ändå! Vi skulle sjunga Sing Star men det funkade inte, vi kom till Lokal ganska sent och fick stå i kö i evigheter, sen spelade de inte särskilt bra musik på dansgolvet och DJn pratade alldeles för mycket mellan låtarna. Men det var kul att hänga med Kicki så vi sa att vi får göra om det bättre nästa gång, haha. På söndagen var det ridning som vanligt och för andra gången hoppade jag med Fabian! Det var riktigt roligt och det gick mycket bättre än gången innan. Då tänkte jag alldeles för mycket och red alldeles för lite, den här gången försökte jag störa honom mindre och låta honom göra sin grej och det gick mycket bättre! Ikväll blir det dock nya hästar och det blir spännande att se vem jag får rida! Skulle vara kul att rida någon av de nya hästarna, det finns ändå fem hästar på Surf nu som jag faktiskt aldrig har ridit.

 

I tisdags var jag på halkbanan! Kan faktiskt inte komma ihåg om jag har skrivit något om mitt övningskörandre, men jag hade i alla fall min första (och hittills enda) körlektion 25/9 och fick bara tre smågrejer som jag måste tänka på och sen kunde jag ta körkortet i princip. Så efter den lektionen bokade vi in Riskettan och Halkbanan på en gång och det var ju det enda som då stod mellan mig och körkortet. Jag gick på riskettan en vecka senare och skulle egentligen åka på halkbanan den 23/10 men duktig som jag är så glömde jag telefonen i skåpet för första gången någonsin dagen innan och försov mig såklart. Nästa tillfälle var i tisdags och den här gången missade jag det inte! Det var helt sjukt roligt och jag blev godkänd så nu är det bara att boka uppkörningen tänkte jag, men då finns det såklart inga tider kvar i år... Väldigt snopet faktiskt, jag hade ju tänkt ta körkortet innan året är slut, men med lite tur kanske någon avbokar sin tid så kanske man kan få komma tidigare. Jag har i alla fall lilla uppkörningen nu på tisdag (kände att jag hellre tog en till lektion på körskolan än uppkörningen två gånger) och teoriprovet om två veckor, sen har jag bokat uppkörningen till 15/1 men som sagt så hoppas jag på att få göra det tidigare. Jag är faktiskt väldigt bra på att köra bil, haha.

♥

 

Tiden tickar på och ångesten stiger. Långsamt, och egentligen ganska obetydligt, men det känns riktigt surt att mina dagar på Volvo är begränsade. Jag trivs så himla bra! Jobbet är kanske lite enformigt men det är också lite meditativt att göra i princip samma sak om och om igen, haha. Dessutom är det onekligen väääldigt bra betalt! Haha. Men men, sex veckor och fyra dagar kvar, det är inte helt fel.

Denna vecka jobbar jag natt så jag blir upphämtad av Lisa om 2½ timme och jag borde egentligen sova lite nu. Sov bara sex timmar inatt, och även om det inte är jättelite så känns det alltid lite värre när det är på natten, man blir så lätt trött eftersom kroppen inte riktigt förstår varför man ska vara vaken den tiden på dygnet, haha. Igår (idag..) hade jag rondering och gjorde därför väldigt lite, det hade varit skönt att ha det igen inatt! Haha. Nä men jag hinner nog sova lite innan jag åker, det jag egentligen oroar mig för är att försova mig. Folk tror att det är omöjligt, men är man jag så är det helt klart inte så, haha.

Utanför jobbet då.. Jag gör som vanligt inte särskilt mycket förutom ridningen på fritiden men det är inte helt fel det heller. I tisdags förra veckan fick jag rida Mageno i hoppgruppen och det gick riktigt bra på slutet men jag red dock väldigt dåligt i början. Jag ser fram emot att rida honom igen men det kommer tyvärr dröja ett tag... Imorgon är det ingen ridning för det är teorivecka nu, nästa vecka jobbar jag natt och veckan efter det vanlig teori. Men om tre veckor! Då jäklar! Haha. Jag har fått tillbaka lite självförtroende av Nix och det jag lärt mig på honom kommer till god användning när jag rider Mageno. Åh, han är så fin, lillskrutten!

Förra söndagen var det även klubbdressyrtävling och jag var med och red LB:1 med Fabian. Han var tyvärr väldigt spänd och resten av den dagen var jag sjukt missnöjd, men dagen efter kändes 54,89% inte jättedåligt faktiskt. Det kan i och för sig bero på att jag red dressyr på honom på kvällen också och då gick det mycket bättre, haha. Rebecka sa något om att jag kanske också varit spänd men jag sa att nej det hade jag inte varit. Sen tänkte jag dock efter lite och insåg att jag inte var nervös men jag kan nog mycket väl ha varit spänd! Så jag hoppas det blir en till klubbis snart så att jag får prova igen. Förra hösten gick det jättedåligt med Fabian och sen bytte jag till Aria och så gick det skitdåligt med henne också. När jag red Aria red någon annan Fabian med bra resultat och nu när jag red Fabian så red någon annan Aria med bra resultat.. Det är sjukt irriterande, men det måste ju alltså bero på mig. Inte att jag är dåligt på att rida, men jag kanske inte är nervös för att jag överfört nervositeten till hästen? Jag vet inte, men jag vill inte bara ge upp heller. Fabian kan, Aria kan, varför kan de inte tillsammans med mig? Nu är det i och för sig snart jul så jag tror inte det blir något mer tillfälle innan dess, men med lite tur så blir det av ganska tidigt nästa år!
Nej nu måste jag gå och sova, jag hinner ändå sova typ två timmar om jag vill!

♥

Jag fick en dålig start på dagen, Kicki skickade ett sms och berättade att de skulle på möte för att höra beslutet ang. monteringen på Volvo och inte helt oväntat så kommer flytten att bli av. Sommaren 2015 flyttar monteringen från fabriken i Umeå till fabriken i Göteborg och över 500 jobb kommer att försvinna från Volvo, från Umeå, från Norrland. Det i sig rör väl inte mig egentligen men det känns surt att veta att den arbetsplats där jag trivs som fisken i vattnet kommer att ha 500 arbetsplatser mindre och alltså många fler som kommer vilja ha de ca 1300 jobb som finns kvar.

För min del så är min tid på Volvo begränsad och även om jag inte visste det svart på vitt när jag började så anade jag det hela tiden, sen för någon vecka sen fick jag höra att 3-skiftet hela tiden varit planerat att upphöra den 20/12. Så om ca två månader blir jag av med jobbet och chansen att jag blir anställd igen är inte jättestor. Det är många Lerniaanställda som fick jobb före mig som kommer ringas upp först när de behöver fylla på med personal till våren igen. För enligt Kicki (som för mig är en säker källa, haha) kommer inte bara vi som fått jobb tack vare 3-skiftet bli av med jobbet utan för att spara pengar så varslas ALLA Lerniaanställda till jul. Så när alla 500 Lerniaanställda blir av med jobbet och jag var in som anställd 250-400 någonstans kommer jag inte ringas upp i första taget. Det är synd. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, jag skulle lätt kunna sig mig själv som en av de som jobbar på Volvo i en halv livstid. Men det ser mörkt ut. Jaja, jag har två månader kvar, jag får vara tacksam för det antar jag! Men det börjar bli dags att leta extrajobb som kanske kan utvecklas till något mer när anställningen på Volvo löper ut.

Nej nu ska jag äta frukost/lunch/middag och titta på Grey's Anatomy. Ikväll blir det bio med Kicki innan nattjobb på fabriken!

♥

Livet rullar på, men det är inte alltid så lätt. Jag har ett jobb som jag älskar och jag mår i allmänhet väldigt bra om man jämför med för ett år sen, men nu kommer hösten och jag bråkar fortfarande med Försäkringskassan så jag mår egentligen mycket sämre än jag gjorde för någon månad sen. De godkände inte min sjukkperiod för höstterminen -12 och därför är jag återbetalningsskyldig till CSN för den perioden, jag måste betala tillbaka ca 41.000kr och det är ju i princip omöjligt. Jag överklagade FKs beslut men de ändrade det inte, de motsade dock sig själv och jag kommer att ta kontakt med Justitiekanslern och se om man kan få det ändrat ändå. FKs ursäkter är väldigt dåliga och jag hoppas verkligen att jag kan få dem att ändra beslutet, men det ser mörkt ut. Det tär på mig psykiskt väldigt mycket och orken att fixa det finns egentligen inte, men jag ska göra mitt bästa, för jag förtjänar att få perioden godkänd, så är det bara.

Jobbet då.. Det rullar på bra och jag trivs som sagt väldigt bra. Jag har hittat en tjej som jag kan sammåka med så från tre veckor tillbaka behöver jag inte längre cykla/åka buss och det känns sååå skönt! Förra veckan när jag jobbade eftermiddag försov jag mig tre dagar i rad och hade det inte varit för Lisa (som jag samåker med) så hade jag säkert missat någon dag då. Jag har faktiskt inte varit borta än enda dag än så länge och det känns väldigt skönt! Min tid på Volvo är dock begränsad, från början vägrade jag inse det men det känns mer och mer allt eftersom tiden går. Tydligen så var det från början planerat att treskiftet bara skulle pågå till 20e december och som det ser ut nu blir det ingen ändring på det vilket betyder att jag måste sluta efter det. Jag fick ju jobb enbart för att de skulle gå upp i treskift så när de går tillbaka till tvåskift finns det som ingen plats för mig längre. Det känns jättetråkigt då jag verkligen trivs jättebra på Volvo och jobbet passar mig som handen i handsken, visst kan orderingången stiga eller ligga kvar på en jämn nivå om det går dåligt fram till 20/12 men som det rullat på de senaste veckorna så känns det inte så lovande. Drömmen är ju att de behöver någon som stannar även när de övergår till tvåskift och att man har ett litet överläge som tjej men ja.. Allt kan hända. Fick jag bestämma skulle jag lätt kunna bli en sån som jobbar på Volvo en halv livstid!

Annars då? Jo jag rider ju när jag inte jobbar och det går för det mesta väldigt bra! Jag har ridit Mageno några gånger på söndagarna och i dressyren har det gått förvånansvärt bra. Han är ju lite vinglig och krånglig i dressyren och när vi jobbat med skänkelvikningar och öppna i trav och galopp så kan man inte ha så höga förväntningar så jag har varit nöjd. Sen fick jag även rida honom för Lennart Lindelöw som är A-tränare i hoppning och det gick hur bra som helst! När träningen ägde rum förra helgen så var det första gången jag hoppade med Mageno på nästan tio månader och han har blivit lite annorlunda sen dess men jag var riktigt nöjd! Dagen efter var det hoppning i kombigruppen också men vi hade vikarie och det gick inte alls lika bra. Dock var inte motivationen på topp heller då vikarien kändes oengagerad. Men men, bättre lycka imorgon!

På tisdagar har jag ridit Nix och för några veckor sen hade vi en helt klockren lektion! Veckan efter det var det teori och sen jobbade jag så jag var tillbaka i tisdags igen och då gick det inte alls lika bra som tidigare. Jag tror inte Nix var på topp och det var inte jag heller, sen var jag inte på honom ordentligt när vi värde upp så vi låg som lite mittemellan hela lektionen. På tisdag har vi banhoppning i hela ridhuset och jag ska se till att engagera mig mer i uppvärmningen så att det går bättre. För det kan ju gå väldigt bra, det vet jag ju nu.

Nej nu ska jag återgå till att titta på hockey men jag ska försöka bli bättre på att uppdatera!

♥

Å du ljuvliga lördag, å du ljuvliga ledighet! Igår var jag vaken i 22 timmar i sträck och det var ganska tungt, men det gick bra ändå, dock höll jag på att somna på marken i kön utanför Nelly High Heels, hahaha. Jobbet gick bra i alla fall, det var inget supertempo direkt och så tror jag det hjälpte att det var fredag. Imorgon kväll börjar nattveckan och det känns riktigt skönt, det är kortare dagar än eftermiddagsveckan och man slipper gå upp halv fem på morgonen som förmiddagsveckan! I början är man ganska slut, men man vänjer sig efter några nätter så det brukar funka ganska bra, dessutom kan jag åka buss. Så. Jävla. Skönt.

Efter jobbet kom jag hem och chillade några timmar, jag hade tänkt sova middag men det blev aldrig av så när Anette kom föbi strax innan fem var det bara att köra igång igen. Jag passade på att sminka mig i lugn och ro innan hon kom hit och när hon väl var här var det hetsdrickande som gällde, hahaha. Vi kom till Ålidhem typ halv sju vilket visade sig vara lite väl tidigt (vi blev nummer 12 och 13 i kön och man behövde bara vara bland de första 100) men vi slog oss ner och hängde med våra kögrannar. Jag gick in och köpte lite middag på Ica och sen satt vi bara där och hade trevligt i en och en halv timme. Efter ett tag började jag bli supertrött och höll nästan på att somna på marken typ halv nio, haha. Men jag höll mig vaken och när vi väl kom in gick tröttheten över lite. Vi gick runt och kollade på skorna och drack drinkar med de drinkbiljetter vi fick när vi gick in. Sist jag var på Nelly High Heels valde jag ett par skor som jag sen aldrig använde eftersom de var alldeles för branta, men det blir lätt så när man har små fötter. En 37a har lika hög klack som en 41a men eftersom foten blir kortare så blir de vääldigt branta. Så inför den här kvällen gick jag in med inställningen att jag skulle välja ett par skor jag faktiskt kunde använda och mitt första val var helt perfekta! Mitt andra och tredje val blev höga klackar ändå, men det fanns inte så mycket annat att välja på, hahaha. Så jag hoppas jag får mitt första val!

Vi stannade ändå rätt länge, vi dansade och chillade, det var en toppenkväll. När jag kom hem sen så åt jag lite tacos innan jag gick och la mig ca 22 timmar efter att jag klev upp. Jag somnade direkt och klev inte upp förrän efter ett idag, det var så skönt att få sova ut och idag gör jag iiiingenting. Jag fick ett ryck för ett tag sen och började titta på Chuck från början vilket har gjort att jag knappt har tittat på mina vanliga tv-serier på typ tre veckor, så igår och idag har jag börjat titta på alla avsnitt jag har "missat". Det är kul för då får man ofta titta på flera avsnitt på rad!

Imorgon blir det förhoppningsvis lite övningskörning och sen ridning innan jobbet kallar igen. En bra helg med andra ord!

♥

Måste bara säga att jag hade en aschill dag på jobbet idag, fick lära mig ronderingen vilket betyder att man åker runt på en sparkcykel, fyller på elektroder, tömmer sopor och tar hand om skrot typ. Vi tog elektroderna innan första rasten, soporna innan lunchen och sen hände det inget mer på resten av dagen, hahaha. Patrik kom förbi strax efter två och sa att jag kanske skulle behöva hoppa in och jobba lite på slutet av dagen men sen hörde jag inget mer så jag satt ett tag till och sen var dagen över! Eller ja, arbetet i alla fall, men Volvo lämnade jag faktiskt inte förrän typ.. 20 över fyra. Kicki kom förbi mig och hälsade på när jag jobbade eftermiddag för några veckor sen, så idag gick jag och hälsade på henne på monteringen eftersom jag slutade före henne! Det var väldigt annorlunda på så många sätt, för det första så är de i en färdigsvetsad och färdigmålad hytt - vi gör ju hytten, det var inte lika mycket ljud och slammer - vi har ju tusen robotar och kastar metallbitar överallt, det luktade inte svets och det var inte lika varmt. Dessutom jobbar ju hon på line, jag står ju bara på olika stationer och laddar metalldetaljer. Men ja, det var trevligt i alla fall, kul att se hur mycket som faktiskt händer under ett och samma tak (so to speak)!

Åh, imorgon är det fredag, vi slutar 2½ timme tidigare och sen är det heeeelg! I och för sig korthelg, men ändå! Jag och Anette ska på Nelly High Heels på Lokal imorgon och sen ska jag nog bara chilla resten av helgen. På söndag blir det ridning med nya hästar förhoppningsvis och sen börjar jobbet kl.22.42. Jag ser fram emot att jobba natt, det är kortare dagar och på något vis mycket mer naturligt att vara vaken till sju på morgonen istället för att behöva kliva upp halv fem. Dessutom är det onekligen väldigt nice att kunna åka buss! Eftersom jag börjar för tidigt på förmiddagsveckorna och slutar för sent på eftermiddagsveckorna så måste jag cykla, men när jag jobbar natt kan jag ta sista bussen till jobbet och andra bussen hem på morgonen, haha.

Nej, nu ska jag titta på Project Runway och sen sooovaaa, jag är helt slut! Det är jobbigt att inte göra något på jobbet.

♥

Tiden går och går och jag glömmer att blogga - som vanligt alltså! Men det är något med somaren alltså, jag bloggar alltid sämre på sommaren och sen har det som fortfarande bara.. varit. Men ja, livet rullar på, jag är inne på min sjätte vecka på volvo efter semestern och jag trivs som fisken i vattnet, visst är det slitigt att kliva upp på morgonen när jag jobbar förmiddag, och eftermiddagspassen är riktigt långa, men det har som gått bra ändå! Jag har varit till jobbet alla dagar hittills, aldrig missat en dag eller försovit mig, något jag knappt kunde drömma om för några månader sen, men jag tror att det är en del av motivationen att fortsätta. Varje dag jag sätter mig på cykeln och trampar iväg mot fabriken är ännu en dag jag är frisk, en dag jag kan se som en seger efter många år av förträngd ångest och depression. Känns ganska ballt faktiskt!
I övrigt så har jag inte jättemycket till liv, jag mest bara jobbar och sover, hahaha. Eller ja, på helgerna har jag hunnit med både fester, stugbesök och tävlingar, och så rider jag varje söndag och de tisdagar jag inte jobbar eftermiddag. Denna vecka är en förmiddagsvecka vilket betyder att klockan står på 04.28 varje morgon och att jag gärna går och lägger mig typ åtta varje kväll, haha, men det har gått lite sämre den här veckan jämfört med tidigare, men jag har klarat mig rätt bra ändå faktiskt! Nu ska jag inte ropa hej, det är trots allt bara onsdag, men med tanke på att det blev en rätt sen kväll i stallet igår och ett långt samtal med Kicki när jag kom hem så har den här dagen ändå gått strålande! Ridningen gick även helt otroligt bra, jag är så sjukt nöjd! Mamma har filmat mina tre lektioner i hoppgruppen som vanligt men jag har aldrig haft tid/orkat/kommit ihåg att överföra filmerna så de finns tyvärr inte att tillgå just nu. Det är lite synd faktiskt, jag hade gärna lagt upp filmerna från igår, jag är så nöjd över den lektionen! Jag har ridit Nix två gånger (plus en markarbeteslektion och två hopplektioner på söndagar) och förra gången som var för två veckor sen gick helt okej men inte super, det gjorde det dock igår. Vi hoppade en serie med en bom, två studs - ett galoppsprång - och en oxer. I början hade vi anridning i trav och på slutet i galopp. Det var några småsaker som Emmeli påpekade som jag inte ens tänkte på själv, men det var som att jag automatiskt ändrade på det och gjorde rätt så fort hon sagt till. I början hoppade vi inte så högt, men när vi kom i galopp så kom vi upp på 1,15m på sista språnget! Jag och Nix passar väldigt bra ihop, han är lite tjurig men det är jag med så när jag går på honom så inser han att det är ganska roligt ändå och så går allt toppenbra, haha. Sista vändan kom vi fel på bommen och han hann ta några travsteg, men jag var på honom direkt och smackade och då hoppade han hur fint som helst ändå!

Det finns mycket mer att skriva om ridningen i allmänhet - tävlingar, ridlektioner och igångsättning efter betet, men om jag försöker mig på att skriva om allt det nu kommer jag bli less och ge upp och så kommer det ta ännu flera veckor innan det kommer upp något på bloggen, haha. Så tills vidare får ni nöja er med denna uppdatering, filmerna från ridningen kommer så fort jag fått dem!

♥

Ja, då är man hemma efter en 2x6km cyckeltur och beskedet "vi har inga uppdrag och vi har inte fixat klickdata" så nu får jag betalt i åtta timmar för att göra.. Ingenting! Det här med att vara anställd på ett bemanningsföretag har sina starka sidor ändå! Visst, jag har bara två veckors uppsägningstid och kan bli varslad när som helst, men nu när Volvo har industrisemester kan jag välja att vara tillgänglig för andra uppdrag och har då en grundlön på 100kr/timmen om jag inte blir uthyrd någon annanstans! Egentligen ska man göra "klickdata" när man inte är uthyrd (webbaserad utbildning typ) men eftersom de inte fixat det än så fick jag cykla hem igen och kan nu göra precis vad jag vill och jag får ändå betalt! Så jag tänkte nog sova lite till och titta på lite tv-serier för 100kr/timmen. Drömjobbet? Hahaha. Har ju i och för sig fått kliva upp tio i sex och cyklat 1,2 mil varav hälften i regn, men ändå! Nu är jag hemma igen, klockan är inte ens åtta och ja. Det känns helt okej ändå måste jag säga!

 

Igår var det middag hemma hos pappa som jag och Fia bjöd på. Fia betalade, jag handlade, pappa grillade och jag och Fanny fixade potatis och sallad. Ibland får jag "jag saknar min familj"-ryck och då är det perfekt med middag hos pappa för då samlas vi som på samma ställe allihopa. Eller ja, Anton jobbade (!) så han var inte med, men det var ändå jag, Fia, Fanny, pappa, Marlene, Ella och Oskar så det var väldigt trevligt! Dessutom så hade britterna äntligen skickat två ex av skivan de spelade in med pappa i höstas så nu har jag äntligen en fysisk kopia! Egentligen ska deras skivbolag/manager skicka 10 ex vilket de såklart inte har gjort, så varken Frida eller Eskil har fått någon än, men jag och pappa fick varsinn och den är så jääävla bra! Det visste jag i och för sig redan, har lyssnat på den en massa på Spotify men det kändes kul att ha själva skivan och se mitt och Fridas namn inskriva i omslaget. Man blir ju rätt nöjd faktiskt!

♥

Just nu är jag mer nöjd med livet än jag varit på.. jag vet inte hur många år! Jag tror inte att jag har trivts så här bra i min egen vardag sen jag började gymnasiet och hade hela livet framför mig, men det har inte direkt varit en dans på rosor efter det. Jag har varit sjuk länge men vägrat inse det själv, och med brist på kunskap i min omgivning tog det flera år innan en god vän till mig påpekade att jag hade många ADD-liknande tendenser och först som 21åring tog jag tag i saken och pratade med en psykolog. Nu visade det sig att jag inte hade ADD men vad det var för fel på mig fick jag aldrig veta, de tänkte inte längre hjälpa mig på psykiatrin och jag hade helt enkelt inte orken att driva saken vidare. Jag hade fått antidepressiv medicin i uteslutningssyfte (har man ADD kan man ha depressionssymptom och tvärtom) och trodde länge att det blev bättre, men egentligen var det bara lättnaden att bli sjukskriven som fick mig att må tillfälligt bättre. Efter ett år fick jag byta medicin och sen var det som att kliva på en hiss som snabbt steg mot himlen. När sjukskrivningen gick ut i slutet av April i år hade jag inte alls lika svårt att tänka mig ett riktigt vuxet liv som jag haft bara några månader tidigare. Jag var väl inte supersnabb i starten så jag skrev in mig som arbetssökande på arbetsförmedlingen först 20/5 och hann söka två jobb på ungefär 1½ månad innan jag fick ett. Jag fick gå på någon typ av träff på AF dit folk med "problem" fick gå för att få hjälp att veta vad man skulle kunna söka extra stöd för inför ett framtida jobb men bara några dagar efter att jag gick på andra av två träffar fick jag jobb och som det ser ut nu kommer de där träffarna kvitta - för nu är jag så gott som frisk.

Innan jag sökte jobb på Volvo sökte jag först ett jobb på O'learys, jag fick inte jobbet och inte ens ett svar. När jag sökte jobbet på Volvo (via Lernia då) så gick jag i princip in med inställningen att jag inte alls ville ha jobbet, men om man är arbetslös och inskriven på AF måste man ju söka jobb så jag gjorde det. Tjänsten jag sökte först var för sommarjobb och när jag fick mailet om att jag inte gått vidare i uttagningsprocessen brydde jag mig faktiskt inte så mycket. Men bara några dagar senare fick jag ett sms om att de ville ha in mig på intervju och inskriven på AF som jag var så var det ju bara att dra dit. Det var först en presentation inför en större grupp och sen fick man gå på en kortare enskild intervju med en person på Lernia. Jag fick turligt nog sitta med en kvinna vars föräldrar ville att hennes barn skulle börja på Wadorfdagis så vi hade lite gemensamt i alla fall, men när det kom till referenserna kändes det inte lika bra längre. Att jag har varit sjukskriven i 1½ år är inte direkt något jag vill skriva på mitt CV, och eftersom jag inte direkt läst några poäng på universitetet heller så är mitt CV i princip tomt sedan våren 2011. Man skulle ju dessutom ha minst två referenser men eftersom min bästa referens tyvärr dog i lungcancer sista året jag jobbade på Waldorf (älskade Barbro) så hade jag som ingen aktuell referens, men jag hade åtminstone frågat Eva som var sekretariatsansvarig på ponnyhopptävlingen där jag jobbade som funktionär om hon kunde vara min referens så jag hade, om än ganska irrelevant, i alla fall en referens. Jag fick faktiskt höra från Eva strax efter intervjun när jag träffade henne i stallet att de faktiskt hade ringt och pratat med henne och Lernia-kvinnan hade låtit väldigt positiv så det var ju kul att höra. Vid det här laget hade jag faktiskt börjat ändra inställning, att jobba på Volvo kanske inte skulle vara så illa ändå!

Typ en vecka efter att Eva berättat att hon blivit uppringd av Lernia svarade jag - för ovanlighetens skull - i telefon när ett främmande nummer kom upp och då var det en annan person på Lernia som sa att de troligen skulle behöva ha in folk på Volvo snart och frågade om jag kunde gå på en hälsoundersökning så att jag hade det bortgjort inför en eventuell anställning och jag sa självklart ja. Så dagen efter (en onsdag) for jag ut till Alviva (företagshälsovården) vid Volvo där jag fick kissa i en kopp, mätas, vägas, klämma på en boll, testa synen och hörseln och svara på några frågor innan jag blev informerad att mitt urin skulle skickas till Karolinska Sjukhuset för drogtest men om det kom tillbaka negativt skulle de meddela Lernia att jag var fit for fight. Nu hade jag rent utav börjat hoppas på att få jobbet, och med tanke på att det kostar pengar för Lernia att skicka mig till Alviva började hoppet stiga. Jag var där på onsdagen innan midsommar och fredagen en vecka senare fick jag ett sms.

"Volvo behöver personal redan nästa vecka, kan du komma in och skriva på kontrakt på söndag?". Bara sådär så hade jag fått ett jobb! Allt var så overkligt, jag hade inte ens varit inskriven på AF i 1½ månad och jag hade bara sökt två jobb och så fick jag ett - bara sådär! Så jag infann mig på Lernia på angiven tidpunkt tillsammans med 13 andra personer och slog mig ner i första lediga stol på främre raden i konferensrummet. Efter lite allmän information och påskrivning av diverse dokument räknade de upp oss efter hur vi satt och de första sex skulle börja på DO3 och starta på tisdagen två dagar senare kl.10.00. Var jag faktiskt hamnade på Volvo och vilka jag började jobba tillsammans med var alltså en total slump eftersom jag lika gärna kunnat känna mig "rebellisk" och satt mig i bakre raden, men det blev i alla fall jag, Clara, Per, Adam, Mattias och Olof som hamnade på DO3 på förmiddagsskiftet där det efter väldigt kort tid visade sig att jag skulle trivas som handen i handsken.

I tisdags förra veckan infann jag mig i receptionen på Volvo och fick tillsammans med ovannämnda gå till Lernias lokala kontor där vi fick kläder och skor innan det var dags för visning av vår blivande arbetsplats. Efter några timmars information och provisorisk lunchrast blev vi utslussade till befintlig personal som skulle lära upp oss. Jag hamnade med en väldigt trevlig kille som heter Micke och jag hade nog tur som hamnade med just honom, vi tänker lite likadant och ser mönster bland lådorna, och dessutom tror han - precis som jag - på att man lär sig bäst av att få göra. I början var det bara en himla massa konstiga ord och förkortningar och metallbitar men efter några dagar började sakerna falla på plats i hjärnan och allt fick en betydelse. Jag kom ihåg alla olika hyttyper och kunde på egen hand välja rätt grejer beroende på vad som stod på den lilla blinkande skylten. Micke tror som sagt på "learning by doing" så även om han var med fick jag ganska snabb göra saker på egen hand även om han var där om jag undrade något. Efter några dagar började han rent utav gå iväg så jag fick tänka helt på egen hand och i onsdags fick jag efter fyra timmar börja gå själv.

 

Jag klev upp 04.20 tre dagar i rad första veckan och har den här veckan (förutom måndagen som var en informationsdag) jobbat 14.30-00.00 och jag har gjort det med glädje! Jag var först att få börja gå själv, och när det dessutom gick väldigt bra så kunde jag inte känna mig annat än nöjd! Jag har förvånat mig själv på så många plan de senaste veckorna att jag knappt kan förstå det själv. Att gå från att inte kunna gå upp på morgonen för minsta lilla till att kliva upp 04.20 och cykla 6km till jobbet. Att gå från "jag vill ju egentligen inte jobba på Volvo men.." till att få ett jobb jag tycker riktigt bra om. Att gå från rädslan att bli frisk och tvingas ut i arbetslivet innan jag var redo till att fråga mig själv om det här inte är något jag borde gjort ännu tidigare. Allt har gått så extremt fort men det känns så otroligt bra att jag kan inte annat än älska livet just nu - något jag inte kunnat göra helhjärtat på många år. Jag är extremt stolt över mig själv att jag faktiskt tagit mig hit, och jag är ännu mer glad över att jag klarar av och tycker om den vardagen jag har nu. Jag har redan vant mig vid tanken att gå treskift, missa ridningen var tredje vecka och att cykla 1,2 mil om dagen. Jag har gått från att sova 12 timmar/dygn och titta på tv-serier resterande 12 timmar till att ha ett riktigt vuxet liv med ansvar, viljekraft och matlådor. Var orken kom ifrån har jag ingen aning, men plötsligt fanns den bara där. Allt föll på plats och det var väl helt enkelt min tur att må bra. Jag har i och för sig haft lite av en mjukstart med kortare veckor och semester efter 9 arbetsdagar, men efter 1½ års sjukskrivning så tror jag att det kan vara ganska bra, men jag längtar redan nu tills produktionen drar igång igen om fyra veckor, även fast jag kommer börja kl.22.42 på en söndagskväll och inte sluta förrän 05.48 på måndagsmorgonen. Det blir skiftgång, konstiga arbetstider, missade ridlektioner och inga möjligheter till att åka buss, men jag är så otroligt peppad på framtiden att inget kan förstöra för mig just nu. Jag har äntligen ett riktigt liv, och jag älskar det.

Jag är frisk.

♥

 

HÄJ BLÅGGÄN! Förlåt för dålig uppdatering, men just nu är det bara Volvo för hela slanten, både i vardagen och huvudet - alltså inte så mycket att skriva om. Eller ja, jag skulle kunna skriva en hel del om Volvo här, jag vet bara inte hur intressant det är att läsa om, haha. En sak kan jag dock säga, den här veckan har vi börjat gå eftermiddagsskiftet vilket betyder att jag jobbar 14.30 till 00.00 (nio timmar exklusive middagen alltså) och igår, en timme efter middagen, fick jag börja gå helt själv! Det är en kille som bara jobbar deltid så när han for hem vid halv sju så fick jag ta hans plats och gå med i rotationen på egen hand! Det gick jättebra och jag är så himla nöjd faktiskt. Lite nördigt kanske, men det är mycket att komma ihåg och med tanke på att jag är först att gå själv av oss som börjat nu så blir man ju lite småfånig och stolt över sig själv, hahaha. Det blev en kort stund på täckplåt höger innan jag fick starta rotationen (!) och gick vidare till golv vänster. Efter det hann jag med tak, rygg, vänster sida inner och vänster sida ytter innan klockan blev tolv och dagen var över. Troligtvis får jag fortsätta gå själv idag, de sa något om att jag får fortsätta gå i rotationen där jag slutade igår och killen vars plats jag tog får göra något annat, hahaha. Jag vet inte om det är sant, men det återstår ju bara att se.

Jag ska dra om en kvart ungefär, egentligen behöver jag inte åka förrän kvart i men jag måste hinna förbi ica en sväng och köpa värktabletter. För det är en annan spännande sak med idag, jag kommer få se hur det är att jobba fysiskt i nio timmar med stora chanser till mensvärk! Det känns inte jättelockande men det måste ju göras. Tyvärr. Trodde inte jag skulle få mens förrän efter helgen så det känns lite surt att det kom nu, men samtidigt "provar" jag gärna på att ha det nu så det inte kommer som en chock efter semenstern (som är fyra veckor.. Do the math). Och apropå efter semestern, igår kom nya skiftindelningen upp! Vi är fyra av sex som började samtidigt som hamnat i samma grupp så det känns jätteroligt, och vi börjar med att gå natt! Det blir definitivt spännande. Så efter imorgon börjar nästa pass kl.22.42 på söndagen den 11/8, hahaha. Det blir spännande att gå treskift, det kommer vara konstiga arbetstider och omställning varje helg. 05.48-14.30, 14.30-00.00 och 00.00-05.48 - förutom söndagen innan nattveckan och fredagar på förmiddags- och eftermiddagsveckorna då man jobbar 05.48-11.00 respektive 11.00-15.00. Så idag är det 14.30-00.00 och imorgon 11.00-15.00 och sen blir det inga fler metallpussel på fyra veckor.

Nej, nu ska jag börja göra mig iordning, det är mycket som kommer till när man blivit vuxen över en dag.

♥

Long time no see! Som vanligt alltså. Jag började skriva ett jättelångt inlägg om vad som hände de senaste veckorna, problemet är bara att det var flera veckor sen jag skrev det och det blev aldrig riktigt färdigt. Det har hänt mycket, och jag kan publicera det senare. Jag har varit i stugan igen, ridit några gånger innan terminen tog slut, ramlat av i skogen och tävlat lokalt med Aria i en LC:2 med 55,89% som resultat. Men det största som har hänt är nog att jag har fått jobb! Ett riktigt jobb! Ett välbetalt jobb! Ett heltidsjobb! Sen hur länge jag får ha de återstår att se, det hänger väldigt mycket på produktionsefterfrågan hur mycket folk de behöver, förhoppningsvis blir det minst 6 månader men med endast två veckors uppsägningstid kan det ta slut mycket snabbare än så. Jobbet då? Jo jag fick jobb genom Lernia på Volvo! Jag började i tisdags och både idag och igår har jag gått heldagar mellan 05.48-14.30. Imorgon börjar jag lika tidigt men slutar redan kl.11 och sen är det helg!

Jag jobbar på BIW som det kallas, det står för Body in White, och där bygger man själva hytten. Det finns totalt 15 stationer, nästan alla med minst två arbetsområden och på varje station bygger man en del av hytten. Eller ja, man lägger massa olika plåt- och metallbitar på plats i en typ av form och sen kommer en robot och plockar upp dem och svetsar ihop dem med övriga hytt-delar. Det är mycket att lära sig men det är ganska roligt faktiskt! Jobbet passar mig perfekt då det är lite pysselliknande, som att lägga olika typer av pussel, haha. Det är lite slitsamt men det hänger mycket på beställningar, station och hur mycket robotarna krånglar, idag var det väldigt väldigt segt dock. Jag började på en seg station, gick vidare till en med väldigt få beställningar och fortsatte till en som stod still mest hela timmen. Jag råkade till och med somna till lite precis innan lunch, hahaha.

Igår började jag på en högerstation och slutade på motsatta vänsterstation men kom inte ihåg något alls och fattade typ ingenting, haha. Idag hängde jag med bättre och på slutet kom jag tillbaka till den stationen jag fick börja på allra först i tisdags och jag kom ihåg den rätt fort faktiskt! Micke säger att jag ska få försöka helt själv redan från början imorgon (men han kommer såklart vara där) och han tror att jag kommer kunna gå själv redan på tisdag nästa vecka! Med tanke på att vi inte kommer jobba på måndag (någon typ av obligatorisk heldag om Volvo) så känns det både skrämmande och rätt roligt!

Jag måste erkänna att jag är rätt stolt över mig själv som lyckats kliva upp kl.04.20 två dagar i rad, men baksidan är ju såklart att jag måste gå och lägga mig rätt tidigt, så jag måste ge mig nu, för om ca 30 minuter kommer jag ligga i sängen, haha.

See you soon bloggen!

♥