Wherever you go I'm calling even when you're breaking my heart

Jag är så jävla arg! Min mp3 har gått sönder utan någon jävla anledning, det är snorkallt ute, det finns inget superlim och vissa människor vill mig tydligen inte väl längre. Jag blir så besviken och ledsen att jag vet inte vad jag ska göra av mig själv! Jag vet inte om det är värt att bråka över heller, det känns bara som att det skulle bli värre. Troligen skulle ingen ens förstå varför jag är arg och därför bara bli sur på mig som whinar. ÅH!
Jag har varit jätteduktig idag, jag åkte in till stan och hämtade papper från banken och Arbestförmedlingen och jag fixade ett nytt nyckelkort till jobbet. När jag sen kom hem skottade jag fram lillbilen och jag har fixat så att jag får låna Fannys mp3 ikväll. Likförbannat vill jag helst bara lägga mig ner och gråta för allt känns så jävla värdelöst. Jag såg fram emot att jobba, nu vill jag inte sätta min fot på det där stället längre.
Jag förstår inte hur din hjärna fungerar, jag blir så less att jag nästan vill ge upp. Dock vet jag ju att jag skulle ångra mig, för det är egentligen bara helt idiotiskt att ge upp. Kan du inte bara börja behandla mig som om att jag betyder något för dig?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback