Almost Pretty

Jag håller på att gå av på mitten, tappa balansen och ramla av marken. Min mage gör lite som den själv känner för och hjärnan går på högvarv. Jag har skrivit om det i min dagbok och pratat med flera personer om det men jag känner mig precis lika förvirrad och skärrad som jag har gjort ända sen inatt. Jag skriver här nu också bara för att jag inte vet vad annat jag kan göra, och här kan jag inte ens berätta vad som har hänt! Jesus och josefbarnet vad det här är sjukt. Jag trodde ALDRIG att något sånt här skulle hända, inte mig i alla fall. Jag trodde inte alls att jag var den personen, jag brukar förakta den personen, jag brukar skälla på den personen, så vad hände? Vad i hela fridens namn var det som hände? Hur blev det så, och varför? Vad händer nu? Vad känner jag? Vad borde jag känna? Sånt här händer bara på film och i böcker och världar väldigt främmande för mig, men likförbannat händer det ändå. Jag vet inte om jag borde hoppas eller inte, jag vet bara att jag tyvärr gör det. Jag önskar just nu över allt annat att det ska hända, och det är ändå så fel. Så väldigt jättefel. Och om det inte händer kommer jag bli ledsen vilket bara är sjukt och det borde vara förbjudet. Det är förbjudet för fan, så vad höll jag på med egentligen? Jag vill säga att det inte var mitt fel, och delvis stämmer väl det men jag försökte ju inte precis förhindra det. Det var ju faktiskt verkligen som i en film. Varför varför varför varför just det här av allt? Jag kommer sitta på helspänn och jag har ingen aning om hur länge. När kommer det hända? När kommer jag inse att det inte kommer hända? Låt det inte vara en lögn! Jag vet att det är det svinigaste man kan göra men jag vill jag vill jag vill.
JLR turned my hole world upside down.
♥