I know it looks like we're cleaning dishes, but we're actually having sex
Jag ska försöka börja blogga igen tror jag. Det är nog inte så många som läser eftersom jag mest bara skriver om mig själv, och det är nog inte så många som bryr sig om mig och mitt personliga liv, men ändå! Det är skönt att få ur sig saker, och även om jag vill lyckas jag aldrig få ur mig det i varken musik eller bild, så då blir svammel i en blogg bästa sättet.
Allt är just nu lika bajs som det varit sen hösten i tvåan, och på sätt och vis värre eftersom jag kommer närmare och närmare slutet av gymnasiet och pallar fortfarande INGENTING. Så jag lägger ner minst tre timmar om dagen då jag går igenom vad jag skulle kunna göra åt saken. Dock tar fantasin snabbt över, så istället för att tänka på vad jag KAN göra så tänker jag på vad jag VILL göra. Det gör för det mesta allt ännu värre eftersom det inte går som jag vill. Jag har i alla fall några teorier nu. Jag har kommit fram till att jag faktiskt måste gå till ungdomshälsan och prata med någon. De kanske vet hur jag ska kunna fixa jobb. Typ genom socialen? Det skulle göra mig till en vekling, men det är värt det.
Sen har jag tänkt att det kanske skulle vara värt att ta en paus från skolan det här året. Jag vill inte gå med 91orna, så jag tänkte att jag nästa år kan läsa de kurser jag inte klarade i 2an med de tvåorna (alltså 92orna = Lo, Julia, David m.fl) för att sen gå om trean med dem och ta studenten då. För dem tycker jag om. Men å andra sidan, vänta två år med studenten utan garanti för att jag kommer orka det bättre då? Och även hoppa av nu och kanske ångra sig när alla faktiskt tar studenten i vår? Knepigt.
Jag känner i alla fall ett obehagligt stort sug att hoppa av skolan, skaffa jobb, lägenhet och typ medryttarhäst. (Jag har till sist insett att en egen häst faktiskt inte skulle fungera. Även m det skulle vara galet kul). För jag känner inte att jag vinner något av att gå i skolan. Det känns lite drygt, I need to fix it.
♥
Allt är just nu lika bajs som det varit sen hösten i tvåan, och på sätt och vis värre eftersom jag kommer närmare och närmare slutet av gymnasiet och pallar fortfarande INGENTING. Så jag lägger ner minst tre timmar om dagen då jag går igenom vad jag skulle kunna göra åt saken. Dock tar fantasin snabbt över, så istället för att tänka på vad jag KAN göra så tänker jag på vad jag VILL göra. Det gör för det mesta allt ännu värre eftersom det inte går som jag vill. Jag har i alla fall några teorier nu. Jag har kommit fram till att jag faktiskt måste gå till ungdomshälsan och prata med någon. De kanske vet hur jag ska kunna fixa jobb. Typ genom socialen? Det skulle göra mig till en vekling, men det är värt det.
Sen har jag tänkt att det kanske skulle vara värt att ta en paus från skolan det här året. Jag vill inte gå med 91orna, så jag tänkte att jag nästa år kan läsa de kurser jag inte klarade i 2an med de tvåorna (alltså 92orna = Lo, Julia, David m.fl) för att sen gå om trean med dem och ta studenten då. För dem tycker jag om. Men å andra sidan, vänta två år med studenten utan garanti för att jag kommer orka det bättre då? Och även hoppa av nu och kanske ångra sig när alla faktiskt tar studenten i vår? Knepigt.
Jag känner i alla fall ett obehagligt stort sug att hoppa av skolan, skaffa jobb, lägenhet och typ medryttarhäst. (Jag har till sist insett att en egen häst faktiskt inte skulle fungera. Även m det skulle vara galet kul). För jag känner inte att jag vinner något av att gå i skolan. Det känns lite drygt, I need to fix it.
♥
Kommentarer
Postat av: sandrahedman
sv: En häst som gått MSV, Helena Soos häst
Postat av: sandrahedman
sv: Ska provrida som medryttare. Egen häst kommer jag inte kunna köpa förrän efter studenten, måste ju ha råd med månadskostnaden!
Postat av: Sigrid
Postat av: Sigrid
Klart det finns folk som bryr sig Klara, du är ju en utav de bästa. & att gå till ungdomshälsan låter bra också det med att hoppa av :) Jag skulle rekommendera någon flummig folkhögskola som den jag går på, riktigt bra alltså.
Hoppas allting ordnar sig för dig min vän, tänker på dig ofta fastän jag är dålig på att höra av mig.
Puss
Trackback