I choose to be alone, to be my own
Idag gjorde jag min långcyklings-debut och cyklade till stan med Stina. Det är inte så jättelångt, men ändå. Ca 6 km och tar kanske 20 minuter. Vi chillade lite emd Julia, Lo och Tove men de for hem rätt fort så vi chillade först på torget där kyrkan bjöd på kaffe/choklad och pannkaka. Vi åt inget, men vi tog en kopp värme och efter det gick vi ner till kajen.
Det duggregnade på oss och det var rätt kallt, men ändå mysigt. Vi pratade om livet och hur allt ligger till, det var bra men det var också jobbigt. Lite salt i såren typ.
Innan vi drog hem for vi förbi Pipes och träffade Zacke, Peter och Alex. Det var lite värdelöst, men ändå mysigt det också.
Det var kallt att cykla hem, men när det inte var så långt kvar gick vi en bit, det var jättemysigt! Vi stod utanför Stinas hus ett tag, sen for jag hem. Skön kväll, men melankolin och ångesten ligger fortfarande och lurar. Men ja, det får vara tills vidare.
De var vid Santa Monica Pier i Chuck. Jag saknar USA.
Det duggregnade på oss och det var rätt kallt, men ändå mysigt. Vi pratade om livet och hur allt ligger till, det var bra men det var också jobbigt. Lite salt i såren typ.
Innan vi drog hem for vi förbi Pipes och träffade Zacke, Peter och Alex. Det var lite värdelöst, men ändå mysigt det också.
Det var kallt att cykla hem, men när det inte var så långt kvar gick vi en bit, det var jättemysigt! Vi stod utanför Stinas hus ett tag, sen for jag hem. Skön kväll, men melankolin och ångesten ligger fortfarande och lurar. Men ja, det får vara tills vidare.
De var vid Santa Monica Pier i Chuck. Jag saknar USA.
Kommentarer
Trackback
