Almost Pretty

 Så ja. Nu är jag alltså hemma igen! Hemresan gick bra men det var lite jobbigt eftersom jag inte kunde sova så mycket på någon av planen. På väg från Santorini till Stockholm vaknade jag efter ett tag av att jag frös och jag hade inget jag kunde klä på mig, men jag hade med mig min kudde på planet så jag stoppade in ena armen i örngottet och tryckte kudden mot den andra, haha. Bättre än inget!

När vi landade på Arlanda var vissa butiker/matställen på Terminal 5 redan öppna och det var några resenärer som satt och åt eller gick omkring. När jag kom ner till bagageutlämningen fick jag världens skräckfilmskänsla då det stod säkert ett hundratal övergivna väskor på golvet bredvid bagagebanden. Inte samlade på ett sätta och avspärrade, utan lite var som helst runt banden, det kändes som att apokalypsen inträffat eller något, haha. Så fort jag fått min väska plockade jag upp en skjorta och tog på mig innan jag traskade bort till Terminal 4. Väl där så hade de inte öppnat till varken gaterna eller bagageinlämningen så jag fick släpa runt på min feta resväska i säkert en och en halv timme innan jag fick lämna in den. Sen gick jag in genom säkerhetskontrollen och åt ett originalmål på Max till frukost, haha.

Jag lyckades slumra lite på planet till Umeå också men det är ju en så kort flygning att det knappt räknades. När vi skulle landa så ångrade sig piloten precis innan och vi började stiga igen - apokalypskänslan kom tillbaka, haha - men han sa bara att han typ ville "göra om, göra rätt". Efter jag hade hämtat ut mitt bagage fick jag sitta och vänta ett tag eftersom mamma jobbade men sen kom hon och hämtade mig och skjutsade hem mig.

Jag sov några timmar mitt på dagen innan jag följde med Fia och Fann på Ica Maxi och sen vidare för ett dopp i Piparbölesjön. Fanny gick i först och sa att det var jättevarmt, jag frös nästan, haha. Även om det inte var supervarmt i havet på Naxos så hann jag nog bli lite kräsen ändå, sen var jag ju också trött vilket inte direkt hjälpte.

På onsdagen träffade jag Nina som kom upp till Umeå på tisdagen, vi tog en timmes promenad och gick bl.a upp för Bräntberget. Det var jobbigt men faktiskt inte så illa som jag förväntat mig, framförallt så var det kortare än jag trott. I torsdags gjorde jag ingenting vilket var väldigt skönt, särskilt eftersom jag inte ätit min medicin sen i söndags (glömde de få piller jag faktiskt hade på vandrarhemmet...) och på fredagen umgicks jag med Frida. Hon bjöd mig på pizza till lunch sen fick jag följa med och se hennes lägenhet som var mycket fin! Vi fikade lite och kollade på blixtarna utanför balkongen. På eftermiddagen for jag och Fanny till stugan och jag sov säkert halva tiden, innan vi lämnade Umeå så hämtade jag ut ny medicin och kroppen tog det som en inbjudan att inte anstränga sig för annat än mat och något parti yatzy, haha.

Vi for in från stugan igår eftersom det var dags för ridskolestart för både mig och mamma! Mamma fick rida den nya hästen Allan (Alladin) och hon kämpade på bra, han var visst inte heller sådär superpigg, haha. Själv fick jag rida Aria och vilken känsla! Att äntligen få sitta på en vältränad, välvårdad och välutbildad häst och få rida ett riktigt ridpass var som en julklapp mitt i sommaren! Aria var väldigt medgörlig redan från början och hon gick jättefint tre fjärdedelar av passet. Vi övade på halter från trav väldigt länge och de allra flesta blev jättefina. Hon var rak och stadig när vi vände upp från långsidan, hon tog inga skrittsteg och stod fint och stilla i halten. Hon var också fin i framridningen och jag önskade nästan att det funnits en dressyrdomare som kunde poängsätta våra halter, haha. Mot slutet provade vi även i galopp men då var både jag och Aria lite trött, så de första fyra försöken kunde vi inte ens hålla galoppen hela vägen fram, och femte och sista när hon höll galoppen blev hon istället jättelång när vi skulle göra själva halten. Men jag var ändå väldigt nöjd över passet och vi fick mycket beröm av Rebecka!

 

Nu till de roliga nyheterna! Som jag skrev innan jag for till Grekland så var det spännande saker i görningen, men eftersom det kändes för bra för att vara sant så ville jag inte skriva något förrän jag var helt säker. I fredags köptes i alla fall flygbiljetterna så nu blir det verkligen av. Jag ska åka till USA i nästan 2½ veckor i september! Det är en americanafestival i Nashville, Tennessee som vi ska gå på, Fia kommer också att spela som Slow Fox (med Fanny och Oskar) i Nashville vid samma tillfälle men inte på själva festivalen. Pappa och Marlene ska också dit och de reser några dagar efter oss (jag, Fia, Fanny och Oskar). Festivalen pågår i fem-sex dagar och pappa och Marlene kommer dit när den börjar och kommer sen att ha lite semester efteråt. Vi andra fyra har en ännu roligare resa att se fram emot (enligt mig) så vi flygar till San Antonio, Texas på fredagen innan festivalen. Därifrån kommer vi åka först väster ut till Big Bend National Park och vara där från lördag förmiddag till måndag morgon, sen kör vi genom Dallas till Little Rock, Arkansas och sover där innan vi åker till Nashville på tisdagen. Vi stannar i Nashville hela festivalen, sen har vi inte bestämt helt hur vi gör efter det. Fia och Oskars kompisar Karl och Anna ska också komma till USA så vi lär stanna till på måndagen när de kommer och sen åker vi tillsammans söder ut, genom (ev. Georgia) Alabama och Mississippi och ner till New Orleans, Louisiana där vi redan har en vandrarhemslägenhet bokad från fredagen 26/9. På måndagen flyger jag och Fanny hem igen, vad Fia, Oskar, Karl och Anna gör vet jag faktiskt inte, men det har pratats om Sydamerika.

Inte nog med det så har jag även blivit antagen till Basåret, så i höst påbörjar jag min fyra år långa resa till att bli Högskoleingenjör i Maskinteknik. Jag hoppas att jag har valt rätt den här gången!

♥