Almost Pretty

Tiden går fort när man har roligt

Ridningen idag gick superbra! Inte fullt så klockrent som i söndags med Kate kanske, men ändå väldigt bra. Dock kan jag ju inte riktigt jämföra då de först och främst är väldigt olika hästar i ridningen, men också att jag har ridit Kate så mycket mer än Aria och jag har hunnit hitta hennes knappar väldigt bra medan jag har en del kvar att lära mig med Aria. Det var i alla fall väldigt kul, och om uttrycket "tiden går fort när man har roligt" ska användas så är ridningen ett utmärkt exempel! Visst, man hinner väl kanske inte med lika mycket på en hopplektion som på en dressyrlektion just eftersom man måste stå och vänta mellan varven när de andra hoppar, men idag gick det extra fort! Jag undrar om vi började sent men ändå slutade i tid? Hahaha.

Vi tränade i alla fall på lång anridning idag, och Emmeli gav världens sämsta pepptalk i början, haha! Nä, men hon hade ju onekligen rätt när hon sa att man hinner ju tänka en hel del när det är så lång anridning, när det inte är relaterade avstånd och ett sjävklart antal galoppsprång. Det var där jag kände att jag är mer van att rida t.ex Kate, för på Aria måste man engagera sig på ett helt annat sätt, haha. Kate är som lite ponnyaktig så har man ett bra grundtempo taxerar hon väldigt bra på egen hand. Aria å andra sidan är en riktigt storhäst där du verkligen måste tänka på att rida framåt men ändå kunna ta förhållningar för att avsprångspunkten blir där du vill ha den. Men som man ser på filmen gick det ju bara bättre och bättre, och på slutet gick det faktiskt riktigt bra! Nästa vecka ska vi träna på kort anridning och veckan efter det har vi hela ridhuset!

Men vilken skillnad nosgrimman har gjort! Jag blev helt paff! För två veckor sen när jag bytte nosgrimma så var jag ju också den första som red henne med den och hon var INTE glad, haha. Helt plötsligt var hon tvungen att arbeta och hon kunde inte öppna munnen bara för att slippa undan bettet. Och innan hon ens fick byta nosgrimma var hon i princip omöjlig att göra halvhalt på med handen, det var som att hon låst fast hela mulen - bett och allt - och bara gick. Idag gick hon som en dröm! Hon svarar på bettet hur bra som helst och söker sig till en väldigt fin form så fort man kortar tyglarna! Dessutom är det ju helt klart en bonus att man kan reglera henne lite med handen ibland, haha. Hon är väldigt känslig för vikterna, men när det kommer till hoppningen hade hon tidigare en tendens att bara gå snabbare och snabbare hur mycket man än knep med låren, nu kan man som göra den där efterlängtade halvhalten med handen när hon inte längre lyssnar på "lårbromsen", haha.

Jaja, jag ser fram emot att lära mig Arias knappar helt och hållet så jag tror minsann att jag måste meddela Emmeli att jag inte alls vill byta häst efter 4-5 gånger, jag skulle faktiskt inte ha så mycket emot att typ.. rida henne för alltid, haha.

♥

På språng! (skärmdump från när Anette filmade)

Kan säga att när Aria kom till surf var hon super känslig för både hand och skänkel men har dövats rätt så rejält på senaste, vilket är förståeligt med alla olika elever som rider varje vecka. DOCK! skulle jag vilja säga att det defenitivt inte behövs en nosgrimma som TVINGAR hästen att stänga munnen, det är aldrig rätt lösning. Att en häst gapar eller springer iväg är ett tecken på att den är missnöjd med något som antingen ryttaren gör eller något med bettet. Vad går hon på för bett? Allt annat än raka och tredelade med mjuka övergångar kan ge ganska hemska skav i munnen eller obehag i munnen. Tycker det känns otroligt fel med alla dessa "hjälpmedel" som i själva verket tvingar hästen till något den uppenbarligen inte är klar för.

Kan jag hålla med om iofs, svårt när det är 100 olika ryttare på en häst men tycker att de känns tråkigt att Aria börja bli så pass stum och kör upp huvudet osv när hon va så otroligt fin och känslig innan. Men å andra sidan händer det ju med dem flesta ridskolehästar förr eller senare och utan ridskolehästar - ingen ridskola och hur fasiken ska man då lära sig? Det jag dock menar på är att det läggs väldigt lite fokus på ridskolan på att förklara exempelvis vikten av att rida hästen i form utan istället ska man lära sig en skänkelvikning eller liknande. men till vilken nytta när man ändå inte rider korrekt till att börja med. Sen att man använder starka bettslingar eller olika typer av tränsingar kanske behövs på ridskola men då tycker jag att ridlärarna bör förklara för eleverna varför dem har de olika utrustniningarna och att de kanske inte är 100% önskvärt.

Ja du kan ju höra om det :) Hästen är ju egentligen inte skapt för att ha ett bett i munnen utan det är vi som kommit på att det ska vara så, därför finns ju inte heller någon naturlig plats för ett bett. Därför är egenligen oxå ett tvådelat bett relativt skarpt(finn såklart värre saker men ändå) för tänk dig när bettet ligge i hästens mun och man tar i tygeln, hur böjjer det sig? jo ett tvådelat trycks uppåt eller nedåt och där finns egentligen ingen plats. Om man istället har ett tredelat (dock viktigt att det har mjuka övergångar) så trycks bettet inte alls på samma sätt och gör därför oxå mindre skada. Ett rakt tunnare bett kan oxå vara bra men oftast inte lika önskvärda i dressyr, men tex vid uteritt är dem kanon. Grejjen med hur bett kan skada i munnen är att vi ser oftast inte det utifrån utan måste ta hjälp av specielister med rätt "insturment" för att kunna få reda på sånt och då kan det ju istället om en häst visar symptom som aria gör vara bra att testa att byta bett till att börja med :)