It must be humbling to suck on so many levels.

Nu är jag hemma från stallet och jag är väldigt glad att jag for! Innan kände jag mig så trött att jag övervägde att stanna hemma, men jag tänkte att det är väl lika bra att åka, jag menar, ridning är alltid kul! Jag var nära att ångra mig när jag kom till stallet och såg att vi fick välja häst idag. Alla hästar var upptagna förutom Nix och Fabian så jag skrev upp mig på Nix, men när Anders kom konstaterade vi att han är för tung för Fabian så jag fick minsann byta. Sist jag hade Fabian gick det kissdåligt, vi skulle hoppa två hinder med två galoppsprång emellan och jag trodde alltid att han skulle klämma in ett extra men inte en enda gång gjorde han det. Så jag var aldrig med i språnget och kände mig urusel efteråt. Som en riktig nybörjare, det var rent av pinsamt. Men då gick jag in med låga förväntningar idag vilket slutade med att jag var supernöjd när vi slutade.
Vi började med att trava fram på bommar på böjt spår och det gick väldigt bra, sen var det dags för hoppning. Det var ännu en anledning att det var tur att jag kom, vi körde den övningen jag tipsat om (jag såg den på Rosanna Zimdahls blogg för ett tag sen och skickade länken till Camilla). Det var fem hinder på böjt spår med ett galoppsprång emellan, jag var väldigt orolig att det skulle gå åt skogen, men det gick faktiskt jättebra varje gång! Efter vi tagit det två gånger i varje varv la hon till ett "hinder" mellan varje befintligt hinder så att det blev studs (som det var på övningen jag visat) och även här gick det bra. Första gången verkade han lite förvånad och saktade av till trav, men han fick tillbaka galoppen väldigt fort och resterande hinder hoppade han utan problem. Sista vändan hade han blivit ganska trött, men jag tycker han var jätteduktig ändå! Så ja, nöjd var jag verkligen efteråt!
Jag känner mig helt slut fortfarande, men jag ska verkligen försöka ta mig upp imorgon. Tina är sjuk så de är en man kort imorgon, dessutom är praktikanten borta på onsdagar så då måste vi andra även mocka i lilla stallet. Jag har en känsla av att jag kommer vara stendöd, om jag tar mig upp över huvud taget, men när jag väl är där brukar det gå rätt bra ändå. Det är rätt fridfullt att mocka även om jag har noll mock-muskler och får ont i axeln efter en och en halv box, haha. Men det är ju en vanesak! Det kommer bli lättare och lättare med tiden.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback