Cookies
För någon vecka sen skrev jag "Jag vill ha en katt. Någon som har en till övers?" på facebook och då svarade Susanne (som jag red i hoppgruppen med på Surf 2009-2010) att hon kände någon som hade en katt som kanske behövde ett hem. Hennes vän Steina skrev till mig och efter att ha pratat lite med henne, sett två bilder och även pratat med min syster bestämdes det att jag och Fanny skulle ta hand om henne. Fanny har velat ha katt lika mycket som jag, men eftersom en av hennes rumskompisar inte vill ha katt så tänkte vi att det är ju en jättebra idé att dela katten men hon bor hos mig.
Tova Mjausus, som katten hette hemma hos Steina, blev räddad från kylan som kattunge på julafton och är nu ungefär 4-5 månader, ingen vet säkert. Hon har varit väldigt skygg men med tiden börjat vänja sig vid Steinas sällskap.
I tisdags for jag, Fanny och pappa söderut och släppte av pappa i Ö-vik där han hälsade på farmor och jag och Fanny åkte vidare ner längs höga kusten, över höga kusten-bron svängde av E4an precis i början av Härnösand. Några mil in från kusten bor Steina i ett jätteefint hus på en liten kulle med fem egna katter och två hundar. När vi kom dit hade Steina stängt in Mjausus i en hundbur så att hon inte skulle gömma sig någonstans. Hon var väldigt rädd för mig och Fanny så vi gick ut ur rummet så att Steina kunde lyfta in henne i våran bur.
Hela bilvägen hem satt hon helt stilla och knäpptyst i buren som vi täckt över med en filt. När vi kom hem till mig öppnade vi buren och hon sprang in i sovrummet, hoppade upp på sängen och sen till fönstret. Nästa gång jag tittade in så satt hon inte kvar utan hon hade smugit in under sängen. Där stannade hon i flera timmar tills jag hade gått och lagt mig. Varje gång vi tittade på henne spände hon sig och stirrade på oss, hon vågade inte slappna av, så vi lät henne vara resten av kvällen.
Jag hade bara sovit en liten stund när jag blev väckt av att hon for runt i lägenheten. Hon for upp och ner på soffan/fönstret, fåtöljen/fönstret, bordet/stolarna och diskbänken. Hon var in i badrummet men kom inte in i sovrummet. Hon välte ner en lampa på golvet och jamade en väldans massa.
Dagen efter låg hon under soffan när jag klev upp och när jag själv satt på soffan smög hon iväg och la sig på mina skor i hallen och sen vidare in under sängen igen. På kvällen när jag satt väldigt stilla vågade hon komma ut och se sig omkrig. Hon vågade till och med hoppa upp på soffan bredvid mig och viader upp i fönstret när jag satt helt stilla. Den natten kom hon in i sovrummet några gånger och gick över mig flera gånger så länge jag såg stilla. Hon fortsatte att jama och jag hade rätt svårt att somna. Den här natten kom hon på att man kan klättra på mina ytterkläder upp på hatthyllan och därifrån upp ovanpå garderoberna/kylskåpet.
Igår när jag vaknade såg jag att hon kissat i soffan. Även om det inte är så kul så var jag lite glad att hon kissade i alla fall. Hon hade varken ätit, druckit eller kissat sen vi for från Steina två dygn tidigare, inte vad jag sett i alla fall. Hon forsatte att vara skygg hela dagen, men vågade sig ännu lite närmare när jag låg i sängen på natten.
Idag såg jag att hon hittat kattlådan, och jag är rätt säker på att jag hörde henne dricka vatten under sängen inatt (jag ställde en skål i badrummet, en under sängen och en under soffan där hon ofta gömmer sig). Hon är fortfarande skygg, men vem kan klandra henne? Hon gör små framsteg varje dag så snart vågar hon kanske röra sig medan jag rör mig, och även komma fram och hälsa på mig.
Namnet Cookies låter kanske random, men det är det faktiskt inte. Mammas hund heter Ellen efter mammas mamma, Amon och Jennys (nu Jennys syster Annas) katt Fritz är döpt efter mammas pappa. Vi var lite inne på att döpa henne till Elizabeth Bennet för att hålla traditionen med djurnamn som börjar på El (pappas katt heter Ella, men det är inte ett släktnamn) men hon såg inte ut som en Elizabeth Bennet. Då kom vi att tänka på Cookies, hon ser ut som en Cookies, det är ett bra kattnamn och det är på sätt och vis också ett släktnamn, haha. När min brorsdotter Ada var lite yngre kallade hon mamma, alltså hennes farmor, för Cookies. Ingen vet varför, men det var ett väldigt fint smeknamn och det passar perfekt på våran fina lilla katt.
Just nu ligger hon uppe på garderoberna, utom synhåll. Som hon helst vill ha det.
♥
Tova Mjausus, som katten hette hemma hos Steina, blev räddad från kylan som kattunge på julafton och är nu ungefär 4-5 månader, ingen vet säkert. Hon har varit väldigt skygg men med tiden börjat vänja sig vid Steinas sällskap.
I tisdags for jag, Fanny och pappa söderut och släppte av pappa i Ö-vik där han hälsade på farmor och jag och Fanny åkte vidare ner längs höga kusten, över höga kusten-bron svängde av E4an precis i början av Härnösand. Några mil in från kusten bor Steina i ett jätteefint hus på en liten kulle med fem egna katter och två hundar. När vi kom dit hade Steina stängt in Mjausus i en hundbur så att hon inte skulle gömma sig någonstans. Hon var väldigt rädd för mig och Fanny så vi gick ut ur rummet så att Steina kunde lyfta in henne i våran bur.
Hela bilvägen hem satt hon helt stilla och knäpptyst i buren som vi täckt över med en filt. När vi kom hem till mig öppnade vi buren och hon sprang in i sovrummet, hoppade upp på sängen och sen till fönstret. Nästa gång jag tittade in så satt hon inte kvar utan hon hade smugit in under sängen. Där stannade hon i flera timmar tills jag hade gått och lagt mig. Varje gång vi tittade på henne spände hon sig och stirrade på oss, hon vågade inte slappna av, så vi lät henne vara resten av kvällen.
Jag hade bara sovit en liten stund när jag blev väckt av att hon for runt i lägenheten. Hon for upp och ner på soffan/fönstret, fåtöljen/fönstret, bordet/stolarna och diskbänken. Hon var in i badrummet men kom inte in i sovrummet. Hon välte ner en lampa på golvet och jamade en väldans massa.
Dagen efter låg hon under soffan när jag klev upp och när jag själv satt på soffan smög hon iväg och la sig på mina skor i hallen och sen vidare in under sängen igen. På kvällen när jag satt väldigt stilla vågade hon komma ut och se sig omkrig. Hon vågade till och med hoppa upp på soffan bredvid mig och viader upp i fönstret när jag satt helt stilla. Den natten kom hon in i sovrummet några gånger och gick över mig flera gånger så länge jag såg stilla. Hon fortsatte att jama och jag hade rätt svårt att somna. Den här natten kom hon på att man kan klättra på mina ytterkläder upp på hatthyllan och därifrån upp ovanpå garderoberna/kylskåpet.
Igår när jag vaknade såg jag att hon kissat i soffan. Även om det inte är så kul så var jag lite glad att hon kissade i alla fall. Hon hade varken ätit, druckit eller kissat sen vi for från Steina två dygn tidigare, inte vad jag sett i alla fall. Hon forsatte att vara skygg hela dagen, men vågade sig ännu lite närmare när jag låg i sängen på natten.
Idag såg jag att hon hittat kattlådan, och jag är rätt säker på att jag hörde henne dricka vatten under sängen inatt (jag ställde en skål i badrummet, en under sängen och en under soffan där hon ofta gömmer sig). Hon är fortfarande skygg, men vem kan klandra henne? Hon gör små framsteg varje dag så snart vågar hon kanske röra sig medan jag rör mig, och även komma fram och hälsa på mig.
Namnet Cookies låter kanske random, men det är det faktiskt inte. Mammas hund heter Ellen efter mammas mamma, Amon och Jennys (nu Jennys syster Annas) katt Fritz är döpt efter mammas pappa. Vi var lite inne på att döpa henne till Elizabeth Bennet för att hålla traditionen med djurnamn som börjar på El (pappas katt heter Ella, men det är inte ett släktnamn) men hon såg inte ut som en Elizabeth Bennet. Då kom vi att tänka på Cookies, hon ser ut som en Cookies, det är ett bra kattnamn och det är på sätt och vis också ett släktnamn, haha. När min brorsdotter Ada var lite yngre kallade hon mamma, alltså hennes farmor, för Cookies. Ingen vet varför, men det var ett väldigt fint smeknamn och det passar perfekt på våran fina lilla katt.
Just nu ligger hon uppe på garderoberna, utom synhåll. Som hon helst vill ha det.
♥
Kommentarer
Trackback
